Läroplanerna

Arbetet i de svenska skolorna styrs i stor utsträckning av läroplanerna. I läroplanerna anges vilka värden som ska ligga till grund för undervisningen, samt målen både för undervisningen och för elevernas prestationer.

På Regeringskansliets hemsida står följande att läsa om läroplanerna.

Vad är syftet med nya läroplaner och kursplaner?

Många fler elever kan nå utbildningens mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.

Tydliga kursplaner ger ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.

Läroplanerna föregicks av normalplanerna, som angav ramarna för folkskolans undervisning. Den första normalplanen kom 1878. I början låg fokus på kunskaper i katekesen, och att kunna rabbla saker utantill. Detta förändrades när normalplanerna ersattes av undervisningsplaner, vilket skedde 1919. Den första undervisningsplanen, UPL 1919, införde det nya ämnet hembygdskunskap, och införde även medborgarkunskap som en del i historieämnet. Medborgarkunskap blev senare ett eget skolämne: samhällskunskap.

Den andra undervisningsplanen kom 1955. Sedan dess har nya läroplaner kommit 1962, 1969, 1980, 1994 och 2011. Dessa läroplaner har gällt grundskolan. Gymnasiet har egna läroplaner. Den första av dessa presenterades 1970, och en ny kom 1994. Den senaste läroplanen för gymnasiet är Gy 2011, som presenterades i oktober 2010.

Lgr 11

Den senaste läroplanen för grundskola, förskole och fritidshem är Lgr 11, som presenterades 11 oktober 2010 av utbildningsminister Jan Björklund. Läroplanen började gälla höstterminen året därpå, och ersatte den tidigare läroplanen från 1994.

Den riktigt stora förändringen är att den nya läroplanen innehåller kursplaner för skolans ämnen. I dessa kursplaner anges de mål som eleverna ska ha uppnått vid slutet av skolår tre, sex och nio. Fokus har legat på att minska antalet mål, men samtidigt göra dessa tydligare.

Läroplanen innebar också en ny betygsskala, som går från A till F. F betyder ”icke godkänd”, medan övriga betyg i skalan innebär att eleven är godkänd.